Copyright Ingrid Björne
Bottenfjärdens Kreeta, vinnare av Rasmästerskapet 2011 med stolt husse, Lauri Karinkanta.
Ras mästerskapet genomfördes i trakterna kring Uurainen, norr om Jyväskylä i mellersta Finland helgen den 26-27 november. Undertecknad tillsammans med Mikael Karjalainen från Bureå och Finskastövarna Bottenfjärdens Kreetta (Ronja) och Riina startade färden mot Uurainen kl.05.30 från Ersmark, Skellefteå. Efter att navigatorn i Mikaels bil hade fått en felaktig körorder, som innebar en längre färdväg, var vi framme vid förläggningen ca. kl. 18.30. Efter en bit mat var det dags att presentera hundarna och deras förare. Fyra bästa hundar från Finska- och Norskamästerskapet och fyra Svenska hundar, dessutom 2009 års vinnare Bottenfjärdens Kreetta från Sverige. Efter presentationen samlades vi runt flaggstången, för då skulle mästerskapsflaggan hissas upp. Samband med detta höll Finska stövarklubbens ordförande Jari Fors öppningstalet för RM. Efter det var det dags för Mikael, mig och hundarna att installera oss i rummet som vi hade tilldelats i en lång korridor med 12 rum. RM:et 2009 och förläggningen i hotellet i Sollefteå i minnet, så kändes det här lyhörda rummet med två enkelsängar och en våningssäng lite billigt, men vi var ju inte på en semesterresa och här hade många andra hundägare/tävlande bott, så nog skulle det duga åt oss med. Väckning på lördag morgon kl.05.30, men redan vid 04.30 var det någon som var vaken, högljudd hostande smällde han i dörren efter sig och gick ut. Då var det färdigt sovit. Det var första natten. 06.00 var det frukost och där efter bilfärd till provrutorna. Själv hade jag tilldelats ruta som låg 9 mil sydost från Uurainen, söder om Jyväskylä. Jag hade ingen bil, så fick den kvinnliga domaren hålla med bil. Det var hennes hemmamarker där provrutan låg. Jag och domaren från Vasa var förvånade om, hur kuperat terrängen var. Första släpp 08.10, sök 8 min, drev 29 min, hare under sten där blev det ståndskall. När vi kom på platsen höll hon på att kräva efter haren och det blödde på flera av klorna. Koppling, flyttning och nytt släpp. Sök 67 min, drev 27 min hare under sten, där det blev åter ståndskall. Koppling, flyttning och nytt släpp. Sök 53 min, drev 55 min. Andra släppet skedde kl. 15.01. Sök 16 min, drev 106 min, tappfritt, sedan tvärtystnade hon. Eventuellt kan den haren också gått under, hon är inte så van att driva i mörkret och då kunde hon släppa det utan att stanna. Juhani Lappi, en av domarna hade under dagen, då Ronja var kopplat, blåst i sin visselpipa så när tiden för andra släppet 17.01 var över, blåste han i sin visselpipa och då kom Ronja fram till honom. Jag och den kvinnliga domaren Lea Aaltonen var på andra sidan av det höga, branta berget för att inte missa drevminuter. Känslan att ha haft fyra hardrev på en och samma provdag och att hon jobbat så bra, kändes i hussehjärtat. Ca 19.00 var vi tillbaka till förläggningen och efter överdomare besöket visade sig, att Ronja ledde tävlingen med 89,29 poäng före tvåan med 85,42 poäng. Spännande andra dag väntade. Hade tänkt basta på kvällen, men en massa kvinnor lade beslag på bastun och jag fick inte tillträde dit. Söndag morgon upprepades lika tidig väckning med hostande som på lördag. Mikael var nästan uppgiven för start med Riina, som hade problem med skinnflagna framdynor på ett av framtassarna. Han bestämde i alla fall att starta eftersom Riina inte haltade, utan var på alerten. Hon gjorde ett mycket bra jobb den dagen. Totalt tredje plats i tävlingen, stor grattis. Ronja ( Kreetta) fick den provrutan som Riina hade på lördag. Sök 10 min, drev 119 min. Andra släppet. Sök 173 min. drev 98 min. Det andra släppet blev en lång väntan på upptag. Platsen där vi släppte henne visade vara tom på hare, så hon sökte själv till andra sidan av skogsbilvägen och så småningom fick hon slag och upptag. Slutet av drevtiden började det snöa ganska ymnigt. Det blev tappt på skogsbilvägen och tiden gick ut. Slutpoäng blev 87,54 och vinnare för dagen. Att vinna denna Nordiska RM andra gången som ingen hund har gjord tidigare, känns väldigt stort, man är så stolt över att äga en så dygdig hund. RM i Norge 2013. Vi får väll se om hunden och husse är friska då. Sammanfattningsvis, så hade jag förväntat mig mer pampig arrangemang i Finland. Finska stövarens hemland, än vad det var. Maten var bra, jag åt mig mätt vid varje mattillfälle, så tack till kökspersonalen. Hemresan gick via Ylivieska, där vi övernattade hos Lauri (min svåger) och Tuula. Natti, natti efter att ha bastat och ätit de utsökta gäddbiffarna som Lauri själv hade tillagat. Måndag morgon fortsatte färden mot Sverige 26 mil till gränsen. Vid 19.00 var vi hemma i Ersmark och resan för Ronja och mig var till ända. Lauri Karinkanta Pell-Antforssens kennel
Lauris berättelse om Rasmästerskapet:
Rasmästerskap (RM) för Finska stövare 2011
Copyright I. Björne
NORSJÖ/SKELLEFTEÅ                               STÖVARGILLE